Denna kära telefon har jag nu nästan övergett. Den har varit med om mycket. Den har fått stå ut med att bli tappad i golvet otaliga gånger. Ibland har den velat ge upp, men har alltid kommit igen. Den har väckt mig på morgonen och hjälpt mig att komma ihåg viktiga saker. För ungefär en vecka sedan höll den på att ge upp för alltid. Den var så trött, och orkade inte koppla vidare samtalen jag ville ringa. Det var då jag bestämde mig för att köpa en ny telefon. När jag kom hem med den nya, tog den nya tag. Den vägrade ge upp! Den röda fightern skulle minsann inte låta någon himla i-phone ta platsen som min trotjänare! Den började fungera igen, och jag fick dåligt samvete. Hade jag gett upp hoppet för tidigt?
Det gick några dagar och fightern fungerade fint. Sen tog krafterna slut igen, och då insåg jag att jag hade gjort rätt. Den röda är nu pensionerad, men får fortsätta följa med mig ibland. I morgon ska den följa med mig ut på hundträning och filma förloppet. I-phonen är inte riktigt redo för det ännu.
Tjingeling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar