På bättre humör idag...

Och tur är väl det. Jag är inte trevlig att ha att göra med, när jag är sur.

När jag kom hem, nu ikväll, satte jag mig vid datorn och beställde en spikmatta. Det blev en yantramatta. "Yantramattan passar alla som vill få mer energi! Om du stressar, sover dåligt, har låg energi, muskelspänningar, stelhet, huvudvärk, smärta i rygg och nacke eller bara behöver bättre och djupare vila, då är Yantramattan något för dig."

Det låter ju onekligen väldigt bra. Sen får vi väl se hur väl det funkar. Jag är en sån som tror att allt ska märkas direkt, och om det inte gör det så blir jag besviken. Men jag ska ge min matta en ärlig chans, tänkte jag. Jag tror nog inte på några mirakel, men om min stela nacke och min förbannade svank kunde bli lite mjukare, så hade det ju inte varit fel.

När jag kom ut till bilen idag, hade vi fått parkeringsböter på 300 spänn! :( Vi betalar ju per månad, och gör det i en vanlig parkeringsautomat = man får en sån där parkeringsbiljett. Men den gäller ju bara här på Råslätt, så när man t.ex. åker in till stan, måste man köpa en annan. Det svåra med detta system är att man ofta glömmer att ta bort den biljett man köpt inne i stan. Så var fallet denna gång, och således blev det böter.

Nu ska jag lyssna på fotboll.

Tjing

Spikmatta.

Mamma fick, bland annat, en spikmatta när hon fyllde år. Jag är oxå sugen på en. Jag vill ha en rysk spikmatta. Ska jag slå till och köpa en nu? Eller ska jag vänta? 599 plus frakt kostar den, det kan det väl vara värt?

För övrigt så är jag på så jävla dåligt humör. Jag ska duscha nu, och sen tänker jag fan i mig gå o lägga mig. Trots att klockan bara är 19.41. Det skiter jag i, och det borde ni oxå göra. Skit på er.

GOD NATT

Ironi

Jag älskar ironi och sarkasm. Tyvärr inser jag inte alltid att inte ALLA omkring mig gör det, eller alltid förstår när jag sätter igång. Vidare tycker jag att det är synd att ironi inte gör sig bra i skrift.

Men jag överlever inte utan ironi, så ni får stå ut.


Jag hade planerat att gå på vattengympa idag. Jag satt vid datorn en stund innan jag skulle gå, och fick med mig Martina. Vi skulle mötas utanför Stadsgårdsbadet vid 19, så vi kunde simma lite innan vattengympan skulle börja vid 19.30. När vi kom in visade det sig att vattengympan inte var igång längre. De hade tydligen ändrat till SOMMARTIDER. Jag blev lite irriterad, för det hade inte stått på nätet. Men vad göra? Vi tog en snabb promenad och sen drack vi lite te hemma hos mig, och pratade. Det var för all del trevligt, men jag var ju verkligen laddad för den där jävla vattengympan.

Well well, nu ska jag sova.

Tjing

En lista!

Jag gillar listor, sådana är roliga. Så här kommer en:

Hur många gånger har du varit kär? Hmmm...fem gånger.
Favoritgodis: Geisha, center och turkisk peppar.
Coolaste stad du har besökt: Las Vegas
Action eller Skräck?: Skräck!
Vill bli när du var liten: Veterinär.
När fick du din första kyss: Det var nog när jag var runt 11-12 år. Vi lekte ryska posten. Haha
Hur var du i mellanstadiet/högstadiet? : Jag var med i det coola fotbollsgänget!
Vad är du beroende av? : Snus :( och datorn
Dagens roligaste händelse: När solen tittade fram.
Dagens tråkigaste händelse: När jag och Martina insåg att vattengympan var inställd.
Dagens humör: Glad, men smått irriterad.
Vilka tv-program följer du? Andra Avenyn
Vad gillar du mest med dig själv?: Min envishet
Vad gillar du minst? : Min envishet, samt min paranoia.
Vad är det roligaste du vet? : Att vara glad!
Har du något motto? Det ordnar sig
Hemlig hobby? : Spela yatzy på blip
Något vi inte vet om dig? : Ja, det är mycket.
Vad ångrar du? : Att jag inte tog tag i mitt liv tidigare.
Vad önskar du? : Att Hector kommer och bor hos oss, och att vi blir miljonärer.
Vad klarar du inte dig utan? : Min säng! Och lite annat, typ Jocke och familjen, vänner och sånt!
Vad gör du helst en vardag? : Slappar
Vad gör du helst en lördagskväll? : Grillar, dricker öl och spelar kort.
Vad har du mest av i din garderob? Tröjor som jag inte använder.
Drömjobb? : Lärare inom särskolan, med en stor FET lön :D

Hector

Jag har gått och blivit kär. Tyvärr olyckligt kär, verkar det som. Föremålet för min förälskelse är en grand danoisblandning som finns hos Svängande Svansen (svangandesvansen.se), vid namn Hector. Han är helt otroligt söt och verkar vara en underbar hund. Jag har länge velat ha hund, men inte så mycket som nu. Mitt hjärta värker...Det kanske är så att jag till slut, efter fyra och ett halvt års tid, kommit över Peppe, som var min första hundkärlek.

Peppe var en svart labrador, som jag fick på min tioårsdagen. Det var den lyckligaste dagen i mitt liv. I ett par år hade jag önskat mig en häst, men insåg att det skulle bli för mycket jobb. Jag övergick till att önska mig en hund. När min födelsedags morgon kom, och mina föräldrar och bröder kom sjungandes in i mitt rum blev jag väldigt besviken. De hade ju knappt med sig några paket!! Istället fick jag ett papper i min hand. Jag öppnade det, och där stod det att jag skulle få min alldeles egna hund. Jag blev så glad att jag började gråta! Till slut kom dagen när vi fick åka och hämta honom. Jag fick till och med åka hem tidigare från skolan. Mamma och pappa hade tidigare varit och tittat ut en av valparna som de tyckte skulle passa. Jag var innerligt glad, och kunde inte sluta le. På vägen hem frågade mamma mig om jag hade tänkt på något namn. Eftersom jag och mina kompisar ofta lekte häst (ställde upp hinder på baksidorna av våra hus och hade hopptävlingar), och det mest populära hästnamnet var Pepsi, tyckte jag att det kunde passa min hund. Mamma, däremot, tyckte att det var ett tjejnamn och därmed inte passande för min nya valpkille. Jag tänkte över det lite snabbt och bestämde mig sedan för att då fick han heta Peppe. :)

Peppe var en väldigt fin hund. Snäll och gosig och alldeles galen. Galen på ett bra sätt, skall jag tillägga. Han ville alltid vara med på allt och han var väldigt förstående. Om jag var ledsen, brukade vi gå till en särskild plats och sätta oss. Han förstod vad det var frågan om, och la genast sitt huvud i mitt knä och väntade på att mina tårar skulle torka. Annars var han inte mycket för att stå stilla. Var man ute på promenad så skulle man minsann röra på sig. =)

Sommaren -04 fick han sin första hjärnblödning. Han repade sig dock väldigt fort och fick drygt ett år till i livet. Sommaren därpå var det dags igen och då visste vi alla att det inte fanns mycket att göra. Vi gick på vår sista promenad och han ville absolut ner till vattnet. Han gick ut till vår speciella plats (där alla tårarna hade fällts), och därifrån ville han ta sig ner för stenarna, för sitt sista dopp. Han lyckades ta sig ner, men jag fick bära upp honom. Peppe var en väldigt envis hund, och trots att han knappt kunde stå på benen, eftersom hans balanssinne var helt utslaget, skulle han gå promenad. Jag, mamma och pappa åkte till veterinären för att låta honom somna in. Jag kommer aldrig att glömma blicken han gav mig, precis innan han stängde sina ögon för gott...

Kanske jag inte har kommit över honom ändå, då jag sitter här med tårarna rinnandes i detta nu.

Men, tillbaka till Hector. På något sätt påminner han mig om Peppe. Det är ögonen, tror jag. Först tänkte jag att det var helt uteslutet att jag och Jocke skulle kunna skaffa oss en hund överhuvudtaget just nu. Sedan tänkte jag vidare, det skulle kanske kunna gå. Sen tänkte jag att Hector nog inte passar i en lägenhet. Men återigen tänkte jag att det kanske skulle kunna funka ändå. Och jag hade ju kunnat ta med honom till stallet. Sen..sen, kom jag på att vi skulle vara tvungna att köpa en ny bil för att få plats med Hector. Så det kändes som att det sprack där. Men jag har iaf kollat lite på blocket efter en kombi, och det finns några stycken som verkar intressanta.

Vem vet? Kanske ni snart ser mig promenerandes med en Hector. :)

Tjing