Riktigt jäkla snajsigt!

För ett tag sedan delade jag ju med mig av mitt liv med Putte (min larv som blev en puppa som blev en fjäril, ni vet). Anledningen till att Putte fick bo hos mig ett tag var ju att vi skulle jobba med "Fjärilars liv" i skolan.

För ett par veckor sedan fick eleverna sina larver och sedan har de sett dem bli puppor. De har fascinerats över denna förvandling, och varit intresserade och engagerade. I morse när jag kom till jobbet såg jag att den första fjärilen hade "kläckts" (säger man så, egentligen?). Under dagen skedde fler förvandlingar och i eftermiddags fick jag och två elever se något riktigt coolt. Vi såg när fjärilen bröt sig ut ur puppan. Det är rätt fascinerande faktiskt; att en äcklig larv kan förvandlas till en vacker fjäril. Vingarna var ihoptryckta och små när fjärilen kom ut, men efter ungefär 10 minuter hade den pumpat upp sina vingar till riktig storlek.

Ibland krävs det inte mycket för en lyckad dag :)

A message for you, people!

Jag ville bara meddela att jag lever. Och att bloggen inte är nedlagd, den är bara inte prioriterad för tillfället. Men här kommer några punkter ur mitt liv:

- stressigt som bara den på jobbet, men snart är det sommarlov!

- precis hemkommen från en lyckad träning på hundkursen

- jag har nog blivit en schlagernörd. Vad hände med hårdrocksSarah? Jag dansar till "Popular", sjunger "Lipstick" mest hela dagarna och tycker att vinnarbidraget i eurovision är väldigt bra.

- jag luktar fotsvett

Det var nog allt!

Tjing

Moahaha

Jag måste erkänna att jag njuter av att se fästingar dö. Dessa små äckliga kryp, som bara orsakar elände och sjukdomar, förtjänar att plågas till döds. Jag eldar upp alla fästingar jag plockar från Rocky. Visst, en anledning är att jag vill vara säker på att de dör. Men samtidigt kommer jag på mig själv med att stå och hånflina rått och elakt när det låter "poff" och det finns ett äckligt kryp mindre på vår jord....

Tack!

Well, även dagen idag gick i irritationens och stressens tecken. Jag jobbade till kvart i fem och sedan stressade jag iväg till Ica Maxi för att inhandla något att ha till matsäck imorgon (vi ska på utflykt och jag vill INTE ha pannkakor till lunch, vilket är vad skolan bjuder på). Jag skulle sedan vidare och hämta Rockys mat, och ville därför snabba mig så mycket som möjligt inne på Ica.

Självklart hamnade jag bakom folk som inte alls var stressade, utan gick och tittade på varor i godan ro. När jag försökte kryssa förbi dessa människor, dök det upp en annan människa från någon gång och blockerade min väg. Väl i kassan kom jag på att jag hade glömt en vara och stressade tillbaka för att hämta den. När jag kom tillbaka till kassan hade den självklart blivit väldigt mycket längre. Det kändes som att jag stod där i en evighet (i själva verket rörde det sig nog bara om några minuter).

Men när det väl var min tur vände allt - tack vare kassören! Han var ungefär i min ålder och väldigt serviceinriktad. Jag bad om att få ta ut 400 kronor och då svarade han med ett leende att "självklart ska vi ordna det åt dig" istället för det vanliga, lite halvotrevliga svaret "ok". När jag hade fått min pengar och var på väg därifrån avslutade han vårt möte med "ha nu en underbar kväll". Då vände mitt humör och jag kände att stressen och irritationen rann av mig. Jag önskade honom det samma och gick leende ut ur affären.

Så tack du trevlige och serviceinriktade man som satt i en av kassorna på Ica Maxi i Jönköping idag!! Tänk att så lite kan göra så mycket.

När jag satte mig i bilen igen bestämde jag mig för att skita i att jobba ikväll, och har istället slappat efter promenaden och träningspasset med Rocky. :)

Nu ska min lille knasplutt få smaka lite av kycklingen som jag har tillagat till honom.

Tjitjing!

Note to self: ät INTE kladdig mat (typ fransk hotdog med massor av dressing) i bilen för att spara tid. Tiden du sparar in på att äta samtidigt som du kör, förlorar du lika snabbt när du måste sanera både bilen och dig själv efteråt.

Yaaay!

Idag är ju grymt stolt över mitt och Rockys träningspass. Jag trodde att det skulle gå åt helvete, eftersom jag är ganska stressad just nu och har känt mig på dåligt humör hela dagen. Jag var lite småirriterad när vi gick iväg, men bestämde mig för att ändå försöka träna lite.

Rocky visade direkt att han var med på noterna, och jag insåg flera fel jag har gjort. I läxa tills på onsdag har vi bland annat att hunden ska kunna sitta i fotposition en längre stund, och det har inte alls funkat med Rocky. Han tycker att det är skittråkigt, och börjar pipa och titta på annat. Jag har tyckt att han minsann ska kunna det, och därför inte belönat med något extra åtråvärt. Idag insåg jag att jag måste göra precis tvärtom, för att få honom motiverad till att faktiskt "bara" sitta där och titta på mig. Så jag tog fram leksaken och PANG, vilken kontakt det blev. :)

Vi har även kämpat med att få till läggandet under gång. Idag satt det som en smäck och han lägger sig riktigt snabbt! Om jag får säga det själv så hade jag gett oss en tia! (nåja, i alla fall en åtta). Återigen är det jag som har belönat fel (leksak varje gång) vilket har fått honom att bara halvt om halvt lägga sig eftersom han blir så ivrig). Jag har även kommit på att han lägger sig mycket bättre om jag säger "ligg" lite mer militäriskt. Jag försöker att säga alla kommandon på ett glatt sätt, men i just detta moment funkar militärstilen bättre. :)

Så nu är det bara att ösa på!

Tjing

Glad Valborg!

Igår var det Valborgsmässoafton. Man ska tydligen vara ute; dricka öl och titta på brasor. Hemma hos oss hade vi inte en tanke på något sådant. I det råslättska hemmet var det en helt vanlig lördag.

Jag och Rocky började dagen med att åka upp till hundklubben och träna tillsammans med Mangalie och Ina. Det var mycket trevligt. :) När vi kom hem hade Jocke städat lite, tack för det!

Då satte jag mig med de nationella proven. Jag gjorde ju en stor tabbe när jag började fylla i elevernas kunskapsprofiler; jag skrev jätteslarvigt och formulerade mig inte särskilt bra, vilket innebär att jag just nu sitter och skriver om allas profiler. Onödigt arbete!

Mjällby mötte Norrköping vid 16.00, och det var en mycket trevlig match. Mjällby vann med 0-3 och nu börjar jag känna igen laget från förra säsongen. Resten av eftermiddagen och kvällen gick i slapphetens tecken.

Vid halv tio gick jag ut med Rocky, och som sagt, jag hade inte en tanke på att det var Valborg. När vi hade gått en stund, och hade ungefär tio minuter hem började de smälla raketer! Rocky fick panik och försökte fly. Jag gjorde mitt bästa för att hålla i honom, samtidigt som jag ville skynda mig hem. Fyrverkeriet pågick i ungefär fem minuter, och det var inga trevliga fem minuter. Jag förbannade Vätterhem, Råslätt och alla jävlar som envisas med att smälla raketer. Men när skjutandet väl slutade lugnade Rocky sig ganska snabbt.

Idag vaknade jag strax innan elva. Det var riktigt längesedan jag sov så länge, men det var verkligen skönt. Idag har jag återigen suttit med proven, och varit ute ett par gånger med Rocky.

Mitt liv är inte särskilt underhållande just nu, så nu slutar jag att skriva.

Tjing!