Naturrutan...

Vad blir det baklänges? =)

Idag var vi i skogen med eleverna. Vi ska dit varje måndag denna termin, och det är jag och Cicci som håller i det. Det är skönt att komma ut lite! Vi satte upp pinnar och snöre, så det bildade en naturruta. Tyvärr var pinnarna inte de bästa, så vi får väl se hur länge de får vara kvar. Jag ska försöka hitta några bättre till nästa måndag.

När jag gick på lågstadiet (det hette så, då!), var vi mycket ute i naturen. Vi fick bland annat välja ut ett varsitt träd eller buske, som blev "vår". Sen skulle vi hålla uppsikt över det och notera vad som hände. Tyvärr valde jag det största trädet som fanns, så det hände liksom inte så mycket med det. Men än idag kommer jag ihåg vilket träd jag valde, och när jag går förbi den gläntan (vilket blir väldigt sällan nu för tiden) tittar jag på mitt träd.

Jag insåg nyss att allt snus är slut, och jag börjar få lite panik. Samtidigt funderar jag på om jag INTE ska gå till affären och köpa nytt, utan hålla mig till imorgon. Vi får se.

Tjing!

Here we go!

Idag hade vi planeringsdag på jobbet. 8-16.30 (tog bara en halvtimmes rast, annars skulle vi jobbat till 17.00). Mitt huvud snurrade verkligen av allt schemaprat. Det där med att få ihop tider med elever och raster och gud vet vad är verkligen inte min starka sida. Men vi fick nog ihop det någorlunda i alla fall. Tur att jag har kollegor som kan sånt där!

Jag blir kvar på Ekhagsskolan i höst, som förskollärare. Jag skulle ev. fått en läraretjänst i en döv- och hörselklass, men de hittade någon som kan teckenspråk och därmed var jag ute ur bilden. Lite trist, men samtidigt ska det bli kul att jobba på Ekhagsskolan i höst, då det är många förändringar på gång. Dessutom trivs jag så himla bra med eleverna och med mina kollegor. Det enda som stör är att jag inte går på en lärartjänst. Men men, det kommer väl det oxå. Hoppas jag :O

Efter jobbet åkte jag till friskis & svettis och köpte mig ett träningskort. Det var typ två år sedan jag var där sist, och de har gjort om en del. Både i lokalerna och hur man bokar, så jag kände mig lite bortkommen. Men jag fick god hjälp och hann precis till ett medel-pass. Jag brukar inte gilla de passen, men idag var det riktigt roligt. Trots att jag svettades som en gris, så kändes det lätt att studsa och hoppa och köra styrka. Hoppas bara att jag håller i detta nu!

Tyvärr verkar det som att mitt kort inte har uppdaterats som det ska, så jag kan inte boka på nätet. Får kolla upp det där.

Nu ska jag kolla på friidrottsvm och slappa resten av kvällen.

Tjing!

Vad är det som har hänt?

I fredags var jag ute med några från jobbet. Det var inofficiell kick-off, och uppslutningen var väl inte den bästa. Vi började på Harrys, och där var vi sex personer. Ett annat gäng satt på Piren, för de skulle tacka av ett par killar som tyvärr måste sluta. Till slut letade även de sig upp till Harrys. Klockan blev elva, men jönköpingsborna ville inte infinna sig på Harrys denna kväll.

Vi gjorde ett försök att få upp folk på dansgolvet, men som mest blev det åtta personer. Två av dessa var ett par tjejer som verkligen gjorde allt för att dra till sig uppmärksamhet. De smekte varandra, juckade mot varandra och helt plötsligt drar den ena tjejen av den andres tröja. :O Då tyckte vi att det var dags att dra vidare. Vi bestämde oss först för O'learys, men sedan blev det Velvet. Och där var det knökafullt med folk. Visserligen är stället litet, men det var väldigt roligt. Jag dansade för allt jag var värd, och kvällen blev lyckad.

Runt klockan ett slängde jag iväg ett sms till Jocke, för att fråga om jag skulle ta bussen eller om han skulle hämta mig. Han skrev tillbaka att han kunde hämta mig. Sen tänkte inte jag mer på det, utan fortsatte att dansa. Han hade fattat det som att han skulle komma och hämta mig, direkt. Strax innan två gick jag ut och såg att jag hade typ tio missade samtal. Jag ringde Jocke och han hade suttit och väntat på mig i 40 minuter. Hoppsan. Som tur är var han inte arg, och jag kunde inte sluta skratta.

Så, nästa gång jag ska ut blir det nog till Velvet.

Vi ses där!

Ingen lyckad kombination.

Mina händer luktar björnbärstvål blandat med fisksås. Ingen lyckad kombination. Inte alls. Jag kräks nästan. Men ändå måste jag lukta, igen och igen. Jag är sån, jag måste lukta på allt, allt som jag vet kommer att lukta illa.

Nu ska jag skrubba händerna och röra i grytorna.

Tjing

Det där med vissa ljud.

Igår var jag på en föreläsning om IUP. Helt plötsligt börjar någon, som satt ett par rader bakom mig, knappa på sin mobil. Personen i fråga hade inte stängt av knappljudet. Jag förstår inte människor som har knappljudet aktiverat på sina mobiler. Jag tycker att det är grymt irriterande att sitta och lyssna på det där himla pipandet. Om man inte själv fattar hur man ska stänga av det, så borde väl någon i närheten kunna hjälpa till? STÄNG AV KNAPPLJUDET PÅ ERA MOBILER FÖR GUDS SKULL (eller för min).

Ikväll ska jag nog till Harrys med några på jobbet; inofficiell kick-off. Öl är gott och Harrys är trevligt, så så får det bli.

Tjing

Begravningen.

Igår var det begravning för mormor, i Gammalstorps kyrka. Det var en fin begravning, med fina psalmer och en bra och vänlig präst. Det var inget kaffe efteråt, vilket jag tycker var bra. Det blir bara jobbigt. Vädret var lite skiftande under dagen och det hängde regn i luften. När prästen skulle säga sina sista ord vid graven och under tiden vi sjöng "härlig är jorden", sken solen. Det är väl ett tecken?

Många tårar blev det igår, men även en del skratt under den efterföljande middagen tillsammans med mamma och pappa, Jocke, mina bröder och deras respektive. Mamma skulle bland annat berätta om när hon var liten och var mycket hos Alfred (en f.d granne till mormor). Han hade bondgård och hon var där och hjälpte honom. Hon skulle säga att hon hjälpte honom att mjölka korna, men istället blev det "när jag mjölkade Alfred". Ja, ni med snuskig fantasi förstår varför vi skrattade. Även Emelie lyckades kläcka ur sig en groda; "titta, där går en massa kor". Det roliga var att det var får som gick där och betade.

Efter middagen åkte vi tillbaka till Gammalstorp och tittade på graven, efter att de hade gjort klart den. Nu får mormor äntligen ro, och vara tillsammans med morfar igen.

Lisa berättade att hennes mamma alltid säger att insekter under en begravning är den avlidnes sätt att hälsa på och säga att allt är bra. Under begravningen kröp en grön insekt först på pappas rygg, sedan på min, på min storebrors och till slut satte den sig på min lillebrors hand. Jag tror att det var mormor som ville säga till pappa att ta väl hand om mamma, samt säga till sina tre äldsta barnbarn att allt är bra med henne nu.

Puss och kram till er alla.

GAAAAAAAAAAH

Jag tror att jag slår någon/något snart!! Hur svårt ska det vara att logga in på en jävla sida? Vi har gått med i idrottonline.se (Volt, alltså). Jag blev utnämnd till administratör, och sitter just nu och försöker logga in. I början av sommaren glömde jag lösenordet och mailade då till supporten. Jag skickade mailet den tredje juni och har fortfarande inte fått svar. Så idag ringde jag, och ringde och ringde och ringde. De har nämligen ingen köfunktion, utan man får ringa upp, gång på gång på gång. Jag fick ett nytt lösenord, loggde in, bytte lösenord till något smidigare, loggade in igen. Sen loggade jag ut, och skulle logga in igen för att kolla så det funkade.

Tror ni att det funkade?

Precis, det gjorde det INTE. Jag har försökt säkert en miljard gånger nu. Det går bara inte. Jag har ringt supporten lika många gånger, men de är upptagna. Sånt här kan verkligen driva mig till vansinne; jag gnisslar tänder, svär och stampar hårt i golvet. Hjälper det? Nej, knappast. Jag får helt enkelt ringa igen, och igen, och igen. De har öppet till 21.00.

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH

Fisk!

När jag öppnade kylskåpet idag, så upptäckte jag en vän som alldeles för länge har varit bortglömd. Vännen (nu låter jag som Gustav i "Svensson Svensson) jag talar om är Fisherman's friends, i alkoholform. Ett tag drack jag det jämt. Det var även ett stående inslag på våra egenkomponerade shotbrickor (för övrigt en tradition som bör återupptas inom kort).

Jag tror att jag hittade min första flaska i Tyskland, på en inköpsresa. Jag köpte den mest på kul, men insåg snart att det är FÖR JÄVLA GOTT. Sedan dess har jag alltid köpt en, eller ett par flaskor när jag har fått möjligheten. Tyvärr finns den inte på systemet. Har man tur kan man hitta den i baren, och då är man lycklig resten av kvällen, tills pengar tar slut i alla fall. Man bör dock vara lite försiktig eftersom drycken är stark, 30%! Det känns inte så när man dricker den, eftersom den även är stark på annat vis, precis som halstabletterna. Man får alltså två i ett; berusning och fräsch andedräkt. :D

De få gångerna vi är ute med jobbet, blir jag alltid kallad "fisken". Detta sedan vi var på en "studieresa" i Danmark. Jag köpte då självklart ett par flaskor, och på vägen hem till Jönköping blev jag och Ma lite smått berusade. Bussresan hem bestod i att marknadsföra denna gudadryck, smakprov ingick.

Har ni inte testat "fisk", så bör ni göra det. Kom hem till mig, så bjuder jag!

Tjing

Till min älskade mormor

Det är svårt att förstå att du inte finns mer. De sista månaderna av ditt liv, sa du ofta att du inte ville leva mer, att livet var skit. Jag förstår dig. Du bara låg där, och för varje gång vi träffades kändes det som att du försvann mer och mer. Inte bara fysiskt..din livsglädje och din envisa, glada personlighet tynade bort. Du frågade vad meningen med livet var, när det enda du kunde göra var i princip att ligga. Jag vet att du har det bättre nu, du har fått träffa morfar igen. Och alla dina krämpor är borta.

Du var den absolut bästa mormor ett barnbarn någonsin kan önska sig. Du var varm, snäll, generös och kärleksfull. Du ville alltid att vi skulle ha det bra.

Ett minne du gärna berättade om, var när jag en gång var hemma hos dig. Jag var omkring tre år, och satt på toaletten. Jag ropade på dig, du kom och frågade mig vad det var. Jag frågade dig; mormor, varför är du alltid så snäll?...Jag kommer inte ihåg detta själv, men jag kommer att bära detta minne med mig.

Jag minns även när du hade Tina. Jag var jätterädd för henne i början. Men en dag satt jag på trappan och hon kom fram till mig. Jag klappade henne och sen, som genom ett trollslag, var jag inte längre rädd. Det är så jag minns det, kanske var det så det gick till, kanske inte.

Kommer du ihåg när jag och Carro hade vårt första sommarjobb? Jag vet inte om man kan kalla det jobb, i och för sig. Vi skulle plocka jordgubbar hos "Anders tyrann". Vi tyckte att det var fruktansvärt tråkigt, och dessutom tappade vi en hel låda, mödosamt ihopplockade, jordgubbar. Det var droppen, så istället gick vi hem till dig och fikade. Några få förmaningar fick vi nog, men trots det fick vi stanna hos dig en stund.

Jag hoppas verkligen att du har det bra där du är nu, för det är du värd.

Puss och kram
/Sarahrara