Begravningen.

Igår var det begravning för mormor, i Gammalstorps kyrka. Det var en fin begravning, med fina psalmer och en bra och vänlig präst. Det var inget kaffe efteråt, vilket jag tycker var bra. Det blir bara jobbigt. Vädret var lite skiftande under dagen och det hängde regn i luften. När prästen skulle säga sina sista ord vid graven och under tiden vi sjöng "härlig är jorden", sken solen. Det är väl ett tecken?

Många tårar blev det igår, men även en del skratt under den efterföljande middagen tillsammans med mamma och pappa, Jocke, mina bröder och deras respektive. Mamma skulle bland annat berätta om när hon var liten och var mycket hos Alfred (en f.d granne till mormor). Han hade bondgård och hon var där och hjälpte honom. Hon skulle säga att hon hjälpte honom att mjölka korna, men istället blev det "när jag mjölkade Alfred". Ja, ni med snuskig fantasi förstår varför vi skrattade. Även Emelie lyckades kläcka ur sig en groda; "titta, där går en massa kor". Det roliga var att det var får som gick där och betade.

Efter middagen åkte vi tillbaka till Gammalstorp och tittade på graven, efter att de hade gjort klart den. Nu får mormor äntligen ro, och vara tillsammans med morfar igen.

Lisa berättade att hennes mamma alltid säger att insekter under en begravning är den avlidnes sätt att hälsa på och säga att allt är bra. Under begravningen kröp en grön insekt först på pappas rygg, sedan på min, på min storebrors och till slut satte den sig på min lillebrors hand. Jag tror att det var mormor som ville säga till pappa att ta väl hand om mamma, samt säga till sina tre äldsta barnbarn att allt är bra med henne nu.

Puss och kram till er alla.