torsdag 27 januari 2011

Cujo

Ikväll trodde jag för en stund, närmare bestämt 1.5 timmar, att veterinären hade behållit Rocky och gett mig Cujo.

Veterinären sa att vi skulle ge Rocky örondroppar 2 gånger om dagen i en vecka. Redan när han nämnde ordet örondroppar, sjönk mitt mod. Jag vet hur det var förra gången; ett jävla helvete. Men men, tänkte jag, det är bara att göra. Hur svårt kan det vara?

DET KAN VARA SÅ IN I HELVETES SVÅRT!

1. Ta in hunden i köket.
2. Hunden sticker ut, för han vet att det är något lurt på gång.
3. Locka in hunden igen, med hjälp av leverpastej.
4. Knyt något runt nosen på hunden, så att han inte ska kunna bitas.
5. Sucka för första gången när hunden tar av bandet runt nosen med tassen.
6. Hämta den nu väldigt misstänksamme hunden i hörnet av köket.
7. Locka hunden med ännu mera leverpastej.
8. Knyt bandet runt nosen igen, och knyt ett stycke avklippt jeanskjol över bandet, för säkerhets skull.
9. Kläm fast hunden mellan benen.
10. Kom på att flaskan med örondropparna står 2 meter bort.
11. Sucka.
12. Dra med dig hunden till flaskan.
13. Hunden morrar och försöker komma loss.
14. Håll fast hunden i kopplet, kläm fast hunden mellan benen, ta flaskan i handen.
15. Hunden blir förbannad och kommer loss.
16. Hunden kommer ur både bandet och jeansstycket.
17. SUCKA.
18. Gör om punkterna 7-17 omkring 10 gånger.
19. Bli irriterad och gå ut ur köket.
20. Andas och kom på en supersmart idé! Tillverka en munkorg av ytterligare ett stycke avklippt jeanskjol och lite snöre.
21. Ta fram bregottet och bred ut det på en tallrik, tillsammans med leverpastejen.
22. Locka hunden med delikatessfatet och ta på honom munkorgen.
23. Kämpa i ytterligare en kvart.
24. Nu är hunden superstressad och du förbannad.
25. Skit i det hela och släng allt i diskhon.
26. Lugna ner dig.
27. Lugna ner hunden.
28. Gör om och gör rätt!

Under tiden jag lugnade ner mig, kom jag på ytterligare en idé. Jag hoppades även min och Rockys relation inte skulle ha skadats av mitt något förlorade tålamod i slutet.
Det verkar inte så, som tur väl är.

Nu till min idé (som jag såhär i efterhand inte fattar varför jag inte kom på från början).

Jag rotade fram, och tvättade rent, en plastspruta utan kanyl. Den fyllde jag med lite öronrens och sen bullade jag upp med massor av godis. Jag satte mig på golvet i vardagsrummet, med ryggen mot Rocky, och började pilla med godiset. Det tog inte lång stund innan han kom fram och undrade vad jag höll på med. Jag la fram några godisbitar och sprutan. När han nosade på sprutan fick han en godisbit. Sen höll jag den mot örat, och belönade. Efter ett tag höll jag bara upp sprutan och han tryckte själv örat mot den, för att få godis. SUCCÉ! Sen tryckte jag in lite öronrens och gav godis. :)

Imorgon gör vi om proceduren, men med lite mer öronrens i sprutan. Wish us luck!

Nu måste vi gå ut, och sen sova.

Tjing



Så såg han verkligen inte ut i kväll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar