Är det bara jag?

Är det bara jag?

Jag stiger in i badrummet, och vidare in i duschen. Eftersom jag är lite frusen, vrider jag på vattnet på det varmaste! Jag sätter på duschstrålen och förväntar mig att en ljuvlig värme ska sprida sig i kroppen. Istället blir jag skållad. Jag vrider snabbt om kranen till kallt, och isbitskänslan infinner sig igen. Jag svär lite över den där jävla blandaren, men hittar till slut lagom värme på duschstrålen.

Jag står ett tag i duschen och njuter av den nu härliga värmen. Jag sjunger en låt och imponeras över hur jäkla bra det låter. Då är det ju lika bra att passa på att sjunga ”I will always love you”. Holy smoke, jag är ju grym på att sjunga. Jag funderar lite över vad Bagge skulle ge för omdöme i en idol-audition. Sen inser jag att man nog inte får ta med sig badrummet, och lägger därför ner artistdrömmarna.

Ungefär här har håret blivit lagom blött för schamponering. Jag tar flaskan och trycker ut en rejäl klick i handen. Jag schamponerar mig, samtidigt som jag funderar över om man faktiskt inte borde ta och köpa ett sånt där ”no tears-schampo”. Precis när jag ska börja skölja ur schampot, och har en hel del skum i ögonen, kommer tankarna på Psycho. Fan, låter det inte som att det är någon på väg in i badrummet? Hjälp, nu kommer jag att dö! Jag funderar lite på hur det känns att bli knivhuggen i ryggen. När jag har skrämt upp mig själv tillräckligt, bestämmer jag mig för att vända mig om och se mördaren i ögonen! Jag vänder mig snabbt om och lyckas dra ner duschdraperiet med tillhörande stång. Jag står handfallen ett par sekunder, innan jag försöker skyla mig med duschdraperiet (för mördaren, alltså). Ytterligare ett par sekunder senare, inser jag att duschen fortfarande är igång och håller på att blöta ner hela badrummet. Jag stänger snabbt av duschen, sätter upp duschstången igen, förstår att det inte finns någon mördare i badrummet, och fortsätter min avsköljning av håret.

En kort stund senare, när balsamet sitter i, rasar duschstången ner igen, rakt i skallen. Nu har svordomarna övergått till det grövre slaget. Däremot lärde jag mig av mina tidigare misstag, och stänger av duschen direkt, innan jag sätter upp duschstången IGEN. Resten av duschproceduren går som en dans, och sedan sladdar jag ut ur duschen och ner på det dyngsura golvet. Jag väljer att ignorera det, och tänker att golvet ändå behövde skuras.

Är det bara jag?