Plånboken!

I onsdags eftermiddag skulle jag åka inom med lite frukt till Jocke, innan jag åkte till stallet. I vanliga fall stannar jag kvar på jobbet tills det är dags för stallet, men i onsdags åkte jag hem emellan. Innan jag skulle åka skulle jag ta fram mitt körkort och det ligger i plånboken, som ligger i min väska. MEN, plånboken var inte där!! Jag rotade runt, runt i väskan, men ingen plånbok. Jag letade vidare i hela lägenheten, men fortfarande ingen plånbok. Jag ringde till jobbet, men inte heller där såg de någon plånbok. Paniken började så smått komma. Ännu en gång letade jag genom väskan och lägenheten. Skyndade mig till Jockes jobb och lämnade av frukten, sen vidare till jobbet. Väl där insåg jag att jag inte skulle hitta min kära plånbok.

Jag visste att jag hade haft den i tisdags eftermiddag, då jag var och handlade. När jag satte mig i bilen igen, lade jag ner den i väskan och sen dess hade jag inte använt den. Jag trodde verkligen att någon hade varit inne på jobbet och snott den.

Tårarna hade börjat komma redan i bilen, på väg till jobbet, men bröt ut ordentligt när jag väl var där. För mindre än en månad sedan tappade jag mitt visakort, och för mindre än ett år sedan slarvade jag bort körkortet och visakortet. Det fick bara INTE hända igen. Och allt annat jag hade i plånboken; foton, LOTTOLAPPEN, maifkorten....

Men, jag insåg att det bara var att börja spärra korten. Jag loggade in på en av jobbets datorer och gick in på vägverkets hemsida för att spärra körkortet. Jag hade knappat in mitt personnummer när telefonen ringde. Det var polisen som undrade om jag hade tappat något! Jag blev helt överlycklig! Någon vänlig och ärlig själ hade hittat min plånbok och lämnat in den, helt orörd!!! :D Jag hade tydligen tappat den på parkeringen, på väg till lägenheten i tisdags eftermiddag. Förmodligen när jag tog upp nycklarna.

Jag var redan sen till stallet, men åkte och hämtade plånboken direkt. Jag fick även namn och nummer på den som lämnat in den.

Idag var jag hos dem; ett gulligt par med en JÄTTESÖT dotter på nio månader. De bjöd in mig och vi satt och pratade en stund. Jag kunde inte sluta säga tack.. De fick en hittelön på 500 kronor, som de först inte ville ta emot. Jag är fortfarande helt överlycklig över att det var rätt person som hittade min plånbok. Ibland tror jag nog på en gud, trots allt.

Slutet gott, allting gott.

P.S. Sen i onsdags har jag nog tittat 1000 gånger om min plånbok verkligen ligger i väskan. Det SKA INTE hända igen.

P.S2. Jag undrar hur många gånger jag har skrivit "plånbok" i det här inlägget.

Tjing!